I mitt examensarbete har jag valt att skriva om värdegrunden. Anledningen till detta är den brist på respekt hos eleverna jag ser i skolorna idag. Skolmiljön skiljer sig idag markant från när jag växte upp. Jag är uppfostrad till att visa respekt och empati, det var en självklarhet och är det fortfarande för mig. Man ska bry sig om sin omgivning och vara tacksam för det man har.

This is an analysis of the ethics of the Deutsche Christen, a pro-Nazi christian movement in the Third Reich. The movement was a part of the German protestant church and attracted as much as one third of the church members. They incorporated Nazi symbols in the church activities and aimed to ?cleanse? the church from what they called jewish influenses. It is debated if a group that supports Nazi ideals can be considered ethical, or even christian, but this analysis examines their etchics and raises the question if the ethics of the Deutsche Christen can be compared to other christian ethical models.

I läroplanskommitténs betänkande rörande den nya läroplanen 1994 så skrevs det mycket om lärarens roll som förmedlare av värdegrunden till eleverna, vad det var som läraren skulle förmedla och i viss mån hur det skulle ske. Värdegrundsarbetet skulle ske tematiskt genom skolgången i alla ämnen och inte endast förekomma i ett eget ämne eller i religionskunskapen, som dock behöll en viss särställning rörande arbetet med etik. För att kunna förmedla de önskade värderingarna till eleverna så skulle läraren använda sig av ?den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism?. Betänkandet behandlar inte vad som menas med detta uttryck, men bifogar en bilaga skriven av Anders Piltz där han försöker att motivera ordavalet och vad kristen tradition innebär.När man jämför den moderna forskningen rörande värdegrundsarbetet i skolan med betänkandet och dess målsättning kan man se att samma värderingar premieras, men att demokratiaspekten har fått en mycket större roll än vad som kanske var meningen, något som kan bero på att demokrati är något som kräver mer tid att lära ut än andra värderingar som är mer naturliga, som tillexempel respekt för andra individers autonomi.

Examensarbetet behandlar frågan om värdegrunden i skolans vardag, vad värdegrunden bygger på och hur den gestaltas i pedagogik och annan verksamhet i skolan. Arbetet baseras dels på en litteraturstudie som syftar till att undersöka skolans historia, framför allt dess kristna påverkan och läroplansutvecklingen, samt en begreppsdefinition. Dels baseras det på en kvalitativ intervjustudie av 10 lärare i grundskolan. Intervjustudiens syfte är att undersöka lärares uppfattningar av vad värdegrunden handlar om och hur den kommer till uttryck i den dagliga verksamheten..

Syftet med vår uppsats är tvåfaldigt. Vi har undersökt hur representanter, det vill säga lärare, rektor och elever, inom en konfessionell kristen friskola beskriver skolans religiösa och värdemässiga profil. Mot bakgrund av den givna beskrivningen har vi i ett jämförande perspektiv undersökt undervisningen i religion och etik inom den konfessionella friskolan och en kommunal skola. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervju som metod. Resultatet av vår undersökning visar att den konfessionella skolan ger kristendomen mer utrymme, så till vida att denna får fungera som jämförelseobjekt vid undervisningen av övriga religioner.

This is a hermeneutic study that analyzes and discusses whether it is possible to find Christian ethics in the TV-series Beverly Hills 90210 (1990) and the spin-off 90210 (2008) and how they differ in the preparation of these. I also aim to, based on my research, illustrate the discussion of Christian ethics in the curriculum and why we need a multicultural education.I have chosen three episode of both TV-series and I divided each episode into different themes, each theme is a phenomenon that I perceive to be a part of a Christian ethical position. Then I argue, using the theologian Stanley Hauerwas, these themes really can relate to what may be perceived as Christian ethics. In order to discuss how Christian ethics and secular ideals are connected I find the theory of secularization usefull. The results I came upwith is that I find a theme in each episode which I percieve to be a part of a Christian ethical position.

Kristen metal? Kan man verkligen kalla något kristen metal?Heavy metal är ju en rebellisk reaktion mot en samhällsstruktur av människor som inte känner sig hemma där. Och kristendomen är ju en religiös rörelse som står för ordning, reda, renhet och kärlek.Eller?Syftet med denna studie är har varit att studera likheter och skillnader i låtstruktur, dynamik och klangfärg mellan kristna och sekulära metalband och se om de används på samma sätt i förhållande till texten.Jag har gjort en komparativ analys av låtar av kristna och sekulära metalband och tittat på möjliga likheter och skillnader. Detta innefattar även en konstnärlig del där jag, i relation till det analyserade materialet, skrivit två låtar själv och dokumenterat dessa i klingande form.Som material till denna studie har jag använt mig av vetenskapliga artiklar, låtmaterial samt intervjuat pastor Bob Beeman från Nashville, som är en av pionjärerna bakom kristen metal..

Uppsatsen bygger på en idéanalytisk metod presenterad i boken ?Människan i världen? av C R Bråkenhielm, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap i Uppsala. Bråkenhielm gör sin analys utifrån tre av västerlandets stora världsbilder; teocentrisk, antropocentrisk och biocentrisk och jag väljer att placera in mina tre byggstenar som representanter för var och en av dessa tre. Alltså blir kristen tro exempel på en teocentrisk världsbild, psykologiskt inriktad astrologi exempel på en antropocentrisk världsbild och Martinus kosmologi exempel på en åtminstone delvis biocentrisk världsbild.För analysen tar Bråkenhielm hjälp av fem centrala verklighetsområden:1) etik (Vad är det högsta goda/alltings ?måttstock??)2) kunskapsteori (Hur skapas ?sann?, tillförlitlig kunskap?)3) ontologi (Vilket/vad är den yttersta verkligheten?)4) teleologi (För vem/vad är universums högre mål/syfte?)5) förklaringsteori (Vad/vem bestämmer/kontrollerar skeendena?)Jag presenterar kortfattat något av vad de olika lärorna säger angående de olika verklighetsområdena för att sedan jämföra de ?vertikala relationsfrågorna? enligt Bråkenhielms metod.

Den kristna traditionen och den västerländska humanismen är två motstridiga moralsystem. Den förra utgår från en världsbild då Gud är grunden för moralen medan den senare har människan som grund för moralen. Syftet med uppsatsen är att komma fram till om och i så fall hur denna konflikt gestaltas i skolans styrdokument i allmänhet och värdegrunden i synnerhet. Jag försöker också se hur konflikten i förlängningen påverkat en grupp elever i deras utveckling av etiska ställningstaganden. Undersökningen är baserad på en diskursanalys av styrdokumenten samt fokusgruppsintervjuer med en grupp elever i årskurs nio.

Denna studie handlar om att beskriva, diskutera och jämföra de olika argumenten som de två teocentriska filosoferna Michael Northcott och James Gustafson har om miljöfrågan. Studien fokuserar på vad de har för tankar om ursprunget till miljökrisen, vilken position mannen har i skapelsen, vad naturen har för värde och vilka konsekvenser deras ställningstagande har för lösningen till miljökrisen. Till sist undersöker studien vad de har för kritik mot samhället, vilken lösning de har för en fortsatt utveckling av samhället utan att ytterligare skada naturen..

Det ha?r a?r en studie med utga?ngspunkt i journalisten och musikern Kristian Gidlunds sja?lvbiografiska bloggbera?ttelse i kroppen min, som han skrev sedan han blev sjuk i cancer i mars 2011 tills dess att han dog i september 2013, strax innan sin 30-a?rs dag. Bloggen hade omkring 1,5 miljoner la?sare i oktober 2012 och gavs ut i bokform med titeln I kroppen min: resan mot livets slut och alltings bo?rjan under va?ren 2013.Studien ansluter till ett Netnografiskt fa?lt som syftar till att underso?ka social samvaro pa? internet, da? jag underso?ker bloggen i kroppen min som ba?rare av en samtida, meningsskapande funktion. Utifra?n ett fenomenologiskt perspektiv och ett Foucaultinspirerat perspektiv om makt och tystnad underso?ker jag bloggen som en erfarenhetsva?rld mellan en subjektiv och objektiv livsva?rld, da?r subjektet fa?r utrymme att kontrollera sin livsbera?ttelse (sitt livsslut) i relation till en upplevd samtid..

Denna studie har en kvalitativ ansats där observationer och intervjuer ligger till grund för resultatet. Syftet med studien var att undersöka hur lärare arbetar och diskuterar om etik. Jag har använt mig av grundad teori, där teorier framträder ur det insamlade materialet. I analysen har försök gjorts till att identifiera och förstå etiska situationer utifrån lärarnas syn på elever. Lärarnas undervisning har kunnat kopplas till olika människosyner och därigenom tolkat hur de ser på elever och vad de ska lära sig.

Många är de forskare som har ägnat sig åt problem med kulturmöten. Det har skrivits ett antal avhandlingar i ämnet kulturmöten i skolan idag. Främst har då invandrarnas kultur och religion kartlagts. Vad den svenska skolan gör för att bemöta t.ex. en muslimsk eller hinduisk elev, med deras respektive önskningar och behov, på bästa sätt.

Målet med föreliggande arbete var att undersöka följande två frågor:1. Vilka svårigheter har elever ofta med derivata?2. Vilka teorier är centrala för den matematikdidaktiska forskningen om dessa svårigheter?Metoden som använts kallas "meta-syntes" och är en typ av forskningsöversikt som förutom att sammanställa resultat även transformerar, analyserar och renodlar dem.

Syftet med vår uppsats är att besvara våra två frågeställningar om hur några barn resonerar kring vänskap med hjälp av högläsning av en barnbok samt om hur några pedagoger arbetar med etik i barngruppen. Vår undersökning visar att pedagoger kan arbeta med etik med hjälp av bland annat en barnbok, och att barnen kan diskutera med hjälp av både boken och varandra. Genom att använda skönlitteratur kunde barnen samtala och problematisera etik. Pedagogerna arbetar främst med etik i vardagssituationer, framförallt vid matbordet och i leken. Detta framgår i undersökningen som gjordes.